Det svåra problemet omvänt

Det jag vill säga berör David Chalmers ”Hard Problem” (”Svåra problemet”) ”hur har materiella levande varelser medvetande?” och svårigheten att förstå ett annat medvetande. Vi kan inte föreställa oss hur det är att vara en fladdermus – eftersom vi inte har sonarförmågor (Thomas Nagel).

Utgångspunkten för undersökningen i ”svåra problem”-diskursen är den materiella världen. Men jag förundras över svårigheten från det andra hållet – Vår primära verklighet är vad vårt medvetande upplever. Det är den grund vi står på.

Den materiella världens verkliga grundläggande natur är oåtkomlig för vårt medvetande i en grad som är minst lika besvärlig som frågan om det ”svåra problemet”.

Jag har en intuition att frågan om det ”svåra problemet” är svår eftersom den är självrefererande på något sätt. Vi upplever den materiella världen subjektivt och sedan försöker vi förklara det subjektiva i termer av det materiella.

Självreferenser skapar konstiga paradoxer inom andra områden, såsom logik. Ett exempel är ”lögnarparadoxen” – ”Detta påstående är falskt”.

Kanske är det en liknande relation som gör det svårt. När vi tänker på oss själva som medvetanden har vi oftast inga problem med att förstå andra medvetanden som medvetanden. När vi tänker på oss själva och andra som fysiska objekt – blir medvetandet ett mysterium.

(Skriven 2021)